Vi träffar Tomas på ett café i Globen City några timmar innan Djurgårdens match mot Frölunda. Trots tappra försök så lyckas Tomas inte få oss att gå med på att han bjuder på kaffet utan det bjuder redaktionen på denna gång. Vid bordet börjar Tomas prata, och att han sätter sig in i sin roll som tränare för Sveriges framgångsrikaste hockeylag finns det ingen som kan tvivla på.
– Jag är nöjd men inte jättenöjd med första delen av säsongen. Vi har siktat på slutspel och dit ska vi nå. Vi blev sjua förra året så helst vill vi bli bättre än det, men realistiskt sätt kanske en fjärde till åttonde plats är att sikta på, säger Tomas och fortsätter.
– Det är en lång process för oss att nå dit, och som jag sa, första delen av säsongen har varit okej men inte mer. Vi började ganska bra och precis som förra året har vi varit bättre på bortaplan, säger han. Ett faktum som han har svårt att hitta någon förklaring till, säger han.
Djurgården har innan matchen mot Frölunda samma poäng vid samma tid förra året. Skillnaden är att laget producerat fyra mål fler den här säsongen, men även släppt in tolv puckar till, detta trots otroligt många målchanser. Effektiviteten har helt enkelt inte varit den bästa hittills den här säsongen. Laget har, till skillnad från tidigare säsonger, fått kämpa sig till varje mål och varje poäng. Man har inte fått med sig ett par enkla segrar som de andra lagen i serien.
– Vi jobbar varje dag med effektiviteten. Självklart skulle det kännas jäkligt bra om vi fick en ”promenadseger” då och då för att öka självförtroendet. De två senaste säsongerna hade vi Bengan (Patric Hörnqvist) som gjorde 21 och 18 mål på de två säsongerna. Vi har kanske inte ersatt honom ordentligt. Vi valde att försöka hitta starka backar istället och det tycker jag att vi gjort. Ragge har varit en av våra bästa spelare första delen av säsongen.
– Visst finns det spelare jag kanske hoppats lite mer på, några forwards hade kanske kunnat producera mer men det kommer om vi jobbar på,men jag tror inte vi ska hänga upp oss på detta. Det kommer att släppa för dessa killar också, det är jag övertygad om, säger Montén.
När man tittar på lag som Färjestad och Modo så har de en kedja som producerar ordentligt medan de andra är rätt sparsamma med poängen. I Djurgården har poängen fördelats ganska väl i alla femmor, vilket både är positivt och negativt.
– Vi har kanske inte den där ”leading-linen” som många andra lag har. Men jag tycker det är bra att fler kan producera, då behöver man inte vara orolig om någon spelare går sönder, säger Tomas.
Ni spelar alla hemmamatcher på Hovet den här säsongen. Kan du berätta hur det har varit för er?
– Hovet har bara varit positivt för oss. Väldigt många tycker det är roligt, både spelare, ledare och supportrar. Historiskt sätt så har det varit tufft för motståndarna att möta Djurgården på Hovet och att det medfört så bra stämning som det gjort under den första delen av säsongen triggar spelarna enormt mycket till att producera på hemmaplan, säger han.
Tomas Montén var fram till ifjol ganska okänd för de flesta Djurgårdare. Han gjorde sin första säsong som tränare för ett elitserielag förra säsongen, då som assisterande till Hans Särkijärvi. I år har han ansvaret tillsammans med Micke Johansson och då kan man undra hur hans liv ser ut nu för tiden.
– Själva hockeybiten, med allt vad träningar, genomgångar och matcher innebär, tar ungefär 50 procent av tiden. De andra 50 procenten ägnas bland annat åt möten och media. Så det är skillnad från när man var assisterande tränare helt klart, säger Montén.
Hur ser du på arbetsmiljön som hockeytränare?
– I dagens hockey är det en jäkla press på tränarna. Man vet att man kanske står utan jobb en vacker dag. Ena dagen är man elitserietränare, nästa dag kanske man jobbar med ett juniorlag igen. Det är lite fascinerade men samtidigt ganska tufft, säger Tomas.
– Men jag har tur att jag har killar som Micke (Johansson) i min närhet, men även ”Garpen” (Johan Garpenlöv) och andra starka ledare som jag kan prata med. Sen har jag en mentor som jag kan prata med om just ledarskap, säger han.
Tomas är helt överlägset den yngsta tränaren i elitserien. Men det är inget han tänker på eller märker av från spelare eller andra ledare i laget.
– Det är absolut ingenting jag har märkt av. Jag tror verkligen inte det spelar någon roll för spelarna, alla är så pass professionella. Men visst är det skönt även för mig som tränare att ha erfarna killar i laget. Min aktiva hockeykarriär var inte så överdrivet lång, så då är det bra att ha spelare som Nichlas Falk, Marcus Ragnarsson och Kristofer Ottosson som man kan prata med och få deras åsikter och influenser, säger han.
Som dalmas, hur är det att jobba i Stockholm?
– Jag trivs väldigt bra i Stockholm så jag hoppas få jobba med hockey här länge. Om eller när jag slutar jobba med hockey i Stockholm så skulle jag vilja testa på att träna i utlandet. Nordamerika vore en dröm men det tror jag är helt omöjligt.
Så då kan vi räkna med att du blir kvar i Djurgården länge?
– Jag hoppas det! Det är en dröm att få tillhöra Djurgården och jag hoppas jag blir kvar länge, säger Tomas Montén.