Supporterintervju – Derbyspecial!

Dela gärna!

Minns du ditt första hockeyderby mot Aik?
– Jag var väldigt ung, kanske sju-åtta år. Det var ett av de första derbyna som spelades på Globen. Jag satt väldigt långt ner med min pappa och storebror Thomas på ena långsidan. När det var dags för spelarentré så smälldes det av raketer från båda kortsidorna. Det slutade med att man fick spola om hela isen innan man kunde starta matchen. DIF vann för övrigt, minns inte vad siffrorna blev.

Och ditt absolut bästa derbyminne?
– Den frågan är svår, jag har många sjukt bra minnen (och ett riktigt uselt) från hockeyderbyn. Tyvärr är jag för ung för att ha fått uppleva ett riktigt derby mot Aik på Hovet, så som det berättas om från 80-talet. Men ett av mina starkaste var runt 1996 på Globen. Ett hett derby med två stora klackar. Tror det var första gången jag stod i klacken överhuvudtaget. Jag hade svårt att lära mig ramsan ”En råtta svart och gul” men efter att ha gått igenom texten med brorsan så var de det enda jag sjöng i skolan dagen efter!

– I vilket fall, själva matchen var dramatiskt på många sätt. Det stod 0-0 efter två perioder, men sen lossnade det lite. Patrick ”Putte” Eriksson gjorde 1-0 och sen rasslade det till två gånger till och DIF stod som segrare med 3-0. Av någon anledning hade ett gäng människor vänt på sina bombarjackor på andra sidan så det blev mycket orange färg överallt, samtidigt som polis gick in bland de människorna fullt kravallutrustade… Då förstod jag inte varför.

Är hockeyderbyn bra för stockholmshockeyn?
– Både ja och nej. Ja för att det höjer stämningen, nej för att jag hatar Aik och inte vill se dom fira någonting någonsin. Men visst, blir de ett jojogäng som man kan sparka ner var och varannan säsong så gärna för mig… Men jag gråter inte om de inte spelar i elitserien.

Vad är den största skillnaden för dig med ett derby i hockey mot ett derby i fotbollen?
– Det människor inte tänker på är att i Globen är supportrarna betydligt närmare varandra. I Fotbollen är det en jämn ”hatkänsla” rakt igenom, man är långt ifrån varandra (om man står i klacken) och ibland hör man inte motståndarna på norra på Råsunda. I Globen går stämningen att ta på ett helt annat sätt. Atmosfären blir tyngre och ofta blir stämningen högre. När jag växte upp var det uppdelat så att Djurgården ägde totalt i hockeyn medan det var exakt motsatta på fotbollen. ”Underdogs”-känslan kan ibland infinna sig på fotbollsderbyna även om det under 2000-talet skiftat en del där också. Nu äger DIF både i hockeyn och fotbollen, med några undantag någon match hit eller dit. Och det är grymt viktigt att det fortsätter så!

En het derbyvecka väntar med både hockey och fotbollsderby. Hur slutar det?
– Jag tror att det den 28:e slutar med att vi visar solnaiterna att de inte har något att hämta i hockeyn, som de hoppas med tanke på hur knackigt det går för dom i fotbollen. Den 3:e oktober hoppas jag vi trycker ner dom ännu längre ner så att superettan blir mer ett faktum än en dröm (för oss Djurgårdare). Sammantaget, sex poäng!