Nu är det upp till bevis. Nu finns det inga om och men eller kanske. Nu är det bara seger som räknas. Om två dagar står våra hockeykrigare på isen och har framför sig de tio viktigaste matcherna i vår förenings historia. Mesta Mästarna Djurgårdens IF har för första gången på 30 år hamnat i kvalserien.
Hade jag varit bajare hade det varit lätt att säga: ”jag är van vid det här, oavsett vad som händer så kommer jag ändå alltid vara en förlorare”. Men det är något som inte passar sig att säga när man är Djurgårdare. Vi är Sveriges mest framgångsrika förening genom tiderna. Med 418 SM-guld har vi fler guld och mer framgång än vad Bajen och Solna aik har tillsammans.
Ibland krävs det motgångar i livet för att man verkligen ska uppskatta det. Men detta är inte ett sådant läge. Djurgårdens IF ska inte hamna utanför hockeyns finrum. Vi ska tillbaka och det med besked. Säsongens insatser på isen har varit under all kritik. Nu lämnar vi alla skitresultat därhän och hoppas att grabbarna förstår vad det innebär att spela i världens vackraste tröjor.
Trots att resultaten inte har gått vår väg har vi ändå haft ett snitt på 7703 personer på Hovet. Det har från och till varit jävligt bra drag, men vi alla vet innerst inne att vi kan så sjukt mycket bättre.
Detta är en uppmaning till alla er som trotsat motgångarna och fortsatt att stötta vårt lag. Detta är en uppmaning till er som suttit och muttrat på sittplats, som bara sjunger med när det passar. Detta är en uppmaning till er som inte har besökt några matcher under säsongen men nu känner att det är dags att på riktigt sluta upp för laget och ge dem vårt stöd.
På torsdag när du äntrar Hovets vändkors ska du göra det med en mental jävla inställning och jävlar anamma. DU ska ge dig fan på att göra DITT bästa för att sjunga fram våra grabbar. Om det så bara är en avlägsen chans och våra spelare tagit sig över blå och närmar sig mål. Du ska vråla och heja som om det inte fanns någon morgondag. När våra motståndare har pucken ska de veta att de har kommit till Stockholm och Hovet, vår hemmaplan. Du ska vissla, gapa och skrika så till den grad att motståndarna tappar såväl fattning som puck. Hovet ska under kvalserien inte vara några publikfester där knätofsdansare tycker att det är trevligt att befinna sig, det ska vara ett rent och skärt helvete för motståndarna. De ska efter första perioden vara så mentalt nedbrutna att de inte vill kliva ut på isen igen!
Ge mig ett Rögle från Skåne som tror att deras publik kan skapa stämning! Ge mig 1000 dalmasar som önskar att återtåget går raka vägen hem till Leksand! Ge mig stämningen vi hade mot Partizan Belgrad, då 28 000 blåränder drog igång de vackraste visselorkanerna jag någonsin har hört! Ge mig det och ge mig Pelle Prestberg, veckans eviga bondjävel!
UR SPÅR BÖNDER – VI ÄR DIF
/Johan “Wizeguy” Andersson