Ingen ska påstå att vi Djurgårdare, eller fotbollssupportrar generellt, är Guds bästa barn alla gånger. Vi har som bekant i år haft problem med inkastade föremål, ett problem som vi snabbt och framgångsrikt fick bort.
Men när det gäller värderingar runt fotbollen är det nu tydligt att det finns betydligt mörkare problem betydligt högre upp i fotbollens maktstruktur.
Den otroliga stämning vi skapade igår på Stadion omfattade bland annat hån mot en spelare i Malmö som dömts i domstol för att under en lång tid uppvaktat en minderårig flicka, ett barn i lagens mening, för att till slut ha sex med henne. Ett brottsligt beteende de flesta av oss känner en otrolig avsmak inför, och som åtminstone vi i Järnkaminerna håller som betydligt mer moraliskt klandervärt än de mycket få problem som förekommer runt svensk fotboll och våra läktare.
Ändå har debatten idag handlat om att våra hån igår på något sätt inte skulle ha yttrats. Att det skulle vara fel att ta avstånd från sexuella övergrepp mot barn. Att kritik mot Malmö FF:s beslut att låta den dömda sexualbrottslingen representera deras sköld skulle vara något negativt. Gårdagens domare Bojan Pandzic och SVFF:s ordförande i tävlingskommittén, Gerhard Sager, har uttryckt sitt missnöje med vad som sjöngs och antytt att de skulle vilja ha mer kraftfulla verktyg för att stoppa sådant beteende. Matchdelegaten sänkte vårt Fair Play-betyg på grund av “publikens uppträdande”. Vad skulle hänt om vi på läktarna istället hyllat sexuella övergrepp mot barn, kan man fråga sig.
Vi tar det igen – några av svensk fotbolls främsta makthavare ser ett problem i att en fotbollspublik hånar en vuxen man som målmedvetet sökt upp och haft sex med ett barn. Låt det sjunka in en stund.
På samma sätt som att vi har ledargestalter på läktarna som ska föregå med gott exempel så måste spelarna och SVFF föregå med gott exempel. För hur ska Malmö FF, eller andra klubbar, kunna försvara avstängningar av supportrar på ett eller två år om de själva anser det rimligt att stänga av en spelare som döms för sexuellt utnyttjande av barn i endast ett fåtal matcher? Hur ska SvFF kunna försvara avstängningar och böter för inkastade föremål om man anser det vara att föregå med gott exempel att ta ut Alexander Gerndt i landslaget efter att han fällts för misshandel av sin fru?
Fotbollen har problem, och det är uppenbart att merparten av det värdegrundsarbete som behöver göras måste ske i SVFF:s egna korridorer.
Vi löste problemet med inkastade föremål. När löser SVFF problemet med sin syn på yttrandefrihet och sexuella övergrepp mot barn?