Vi kollar läget inför lördagens träningsmatch mot tyska Union Berlin, med självaste JK-fotografen Helena.
Snart dags för fotbollspremiär, hur är det med fotbollsabstinensen såhär i mitten av januari?
– Jag har mer eller mindre haft fotbollsabstinens sen bussen hem från Växjö och ännu värre blev det efter första träningen på Kaknäs häromveckan. Ge oss Djurgården.
Träningsmatch mot Union Berlin på Stockholmsarenan? Vad tycker du om det upplägget inför säsongen?
– Jag är positiv, det känns jäkla kul att få sätta tonen inför säsongen på Stockholmsarenan med en match som lär locka publik. Måste tillägga också att jag är väldigt glad att vi har ett par matcher på Stadshagen även i år, det verkade lite oklart förra året om vi skulle få fortsätta den fina traditionen.
Vad känner du till om tysk supporterkultur, och Union Berlin och dess fans?
– Jag såg Union Berlin på deras hemmaarena i december och blev rätt förtjust i klubben. Läktarmässigt hade de några ljudtoppar men framförallt har de en riktigt fet ramsa i vilken hela arenan sjöng med länge. På planen är det främst deras charmige kapten Torsten Mattuschka som sticker ut. Han är en småfet, kobent och galet långsam spelare som är överallt och noterades för ett mål och två assist när vi såg dem.
Vad har du för förhoppningar på oss på läktaren mot tyskarna?
– Att vi får till en välfylld, sjungande klack och en högljudd sittplats. Just sittplats imponerade nästan mest på mig förra säsongen så kan vi få med oss dem tror jag att tyskarna kan få det tufft. Det må vara ett charmigt lag när man står på en läktare i Berlin och dricker glühwein men de ska veta att de inte kan ta sig några friheter när de är på besök här.
Hur mycket publik tror du det kan bli?
– Jag tror och hoppas att folk inte är alltför januarifattiga och faktiskt köper biljetter! Det är 100 spänn, eller som jag brukar räkna, två öl, så jag förväntar mig att vi blir många.
Passar även på att fråga vad du har för förväntningar på Helsingborgsresan och läktaråret 2014?
– Helsingborgsresan ska vi bli 5000 pers på, det finns inget annat. I år gäller det att bevisa att det vi presterade under hösten inte bara var en tillfällig formtopp utan att vi har en stabil nivå och fortsätter utvecklas. Jag hoppas framförallt på att se fler nya ansikten på de mindre attraktiva bortaresorna för enligt mig brukar de där vardagsmatcherna mot ett skitgäng på en åker bli de roligaste resorna.