Imorgon spelas den mörkblå matchen på Stockholmsarenan. Vi träffade Erik Steinman, även kallad Film-Erik, som är hjärnan bakom “Blåblå är kärleken” och tog ett längre snack om bland annat kampanjen, vår läktarkultur och val av skor.
Kampanjen Blåblå är kärleken är igång. Hur tycker du att matchen mot Elfsborg var?
– Jag måste säga att jag var lite smått besviken på uppslutningen men tycker Blåblå är kärleken som inmarschlåt fungerade över förväntan. Det blev något av en “awkward silence” de första textraderna vilket var lite småroligt att se och höra från innerplan. Det kändes som många var lite osäkra på om de skulle stå helt själva och gasta och det vill ju ingen förstås… Så här första gången tyckte jag ändå det funkade okej och även stämningen tog sig rejält en bit in i matchen. De ljusblå tröjorna funkade sådär av olika anledningar men jag tycktes ändå det märktes en skillnad på klädseln mot andra matcher.
Publiksiffran var lägre än många förväntat sig. Är 11 400 i början av juli en dålig publiksiffra?
– Kravnivån har ju höjts avsevärt bara det senaste året. Även om jag personligen är lite missnöjd med siffran ska man ändå ha i åtanke att det var den näst högsta publiksiffran i omgång 13/14 i Allsvenskan och till exempel Solna-laget som var flest med 13.400 hade en förvånansvärt låg siffra. MFF lockade inte ens 10.000. I stort sätt alla lag hade sämre siffror än vanligt. Semestertider, men kanske framförallt Fotbolls-VM, bidrog nog till och med än mer än man trott. Jag har själv känt att DIF varit lite nedprioriterat i början av sommaren men suget och surret om Allsvenskan börjar nu bli allt större hos mig och många andra igen.
– Det ska ju samtidigt sägas att vi hade ett publiksnitt på 15.500 innan matchen och det är väl ändå så att allt under snittet inte ska vara annat än underkänt.
Många hävdar att vi är bättre än på länge just nu på läktaren, medan andra klagar och tycker det är för dåligt drag. Var står vi just nu i jämförelse med våra konkurrenter?
– Med risk för ett långt svar hävdar jag att man ska titta på utvecklingen under längre tid och inte bara just nu. Efter det kanske tuffaste Djurgårdsåret någonsin, i alla fall för mig år 2008 med säkerhetsskandaler, “kupper” och verkligen tokuselt spel på plan (jag tycker till och med vi var bättre stora delar av säsongen 2009 än vi var hösten 2008), raserades i mina ögon på bara ett år allt som en generation av våra då absolut mest tongivande supportrar byggt upp under mer än ett decennium. Alla bara lämnade skutan eftersom det inte var “kul med DIF” och att man “pissades på” och så vidare av ledningen, dåvarande säkerhetsorganisationen mm. Resultatet när alla lämnade så tvärt var inget annat än katastrofalt. Kvar stod vi med en klacksektion fylld till typ 1/5-del med en närmast pinsamt låg medelålder och med individer utan någon riktig erfarenhet av att “bygga upp” en mentalitet på läktaren och än mindre av att leda den…
– UCS och dåvarande Fabriken kom vid den här tiden att betyda så jävla mycket för vår läktarkultur. Jag skulle till och med vilja hävda att de var helt ensamma om att hålla Sofialäktaren, med Sveriges kanske starkaste läktarkultur som byggts upp under närmare 30 års tid, vid liv. De stod närmast på egen hand upp under de riktiga skitåren runt 2008-2011 och byggde sakta men säkert upp såväl sin egen grupp som den kultur och gemenskap vi ser på ståplats idag. De förtjänar mer respekt och uppmärksamhet för det arbete de gjorde då!
– Idag tycker jag vi står starkare än kanske någonsin med en mentalitet på läktaren som skiljer sig på många sätt från det vi såg under guldåren. Idag har vi en mentalitet och inställning på Sofialäktaren som jag tycker är både mer egen och DIF jämfört med för tio år sen. På den tiden tittade vi i stort sätt bara på hur det såg ut på öarna och la ett karbonpapper över och kopierade alltihop rakt av… Idag har vi framförallt en helt annan inställning där det börjar bli helt självklart att man sjunger konstant non-stop i 90 min, något det minst sagt var si och så med förr… Det är ju precis den här inställningen att leverera varenda sekund av matchen som man vill se en riktig Järnkamin visa upp på plan och jag tycker det är helt självklart att det samma ska gälla även av alla DIF på läktaren.
– Sett till det kompromisslösa stödet som vi levererat under de senaste åren, oavsett hur det har sett ut i tabellen, vad det stått på resultattavlan, väder, hur det sett ut på plan och hur många vi varit på läktaren, tycker jag att vi i alla fall de två senaste säsongerna varit bäst i Sverige. Vår läktare är mer levande än någonsin förr med tifon (som just nu stilistiskt verkligen tilltalar mig), banderoller och ett smått fantastiskt flaggviftande! Jag är stolt, men ännu inte riktigt nöjd över det vi presterar visuellt för tillfället. Även om det är bra kan det alltid bli bättre!
– Dynamiken med sittplats (som verkligen genomgått något av en renässans i och med arenaflytten) har börjat bli allt bättre, vi börjar så smått efter det eviga och kraftigt överanvända, “växelramsandet” under den första tiden på Stockholmsarenan, också få en bredare sångrepertoar. Även uthålligheten och tempot i sångerna tycker jag har blivit bättre under de senaste åren.
– Givetvis finns det fortfarande en hel del som kan och ska förbättras. Exempelvis bortaresandet känns som det tyvärr inte ligger på de nivåer vi har potential till men tittar vi på årets säsong har de som i alla fall är på plats levererat enormt bra. Sett till antalet på plats på bortamatcherna i år tycker jag nästan vi presterat max-prestationer i varenda match så här långt. Det har helt enkelt varit svårt att få ut så mycket mer av de antal vi haft på plats på bortasektionerna.
– Vi måste dock verkligen jobba på att kontinuerligt bli fler som reser. Jag tycker att över 1000 pers på samtliga matcher oavsett matchdag, avstånd och motstånd är det vi ska kunna kräva av oss själva. Så pass stor är ändå den här föreningen. De siffrorna är vi inte uppe i för närvarande och har tyvärr inte heller varit det på ganska många år nu. Jag tycker därför att vi kan inte kalla oss bäst i Sverige på bortaplan tyvärr. Förhoppningsvis kan vi göra det igen om några år.
När vi summerar våra tre blåblå matcher, vilken tror du blir den bästa?
– Det stod tidigt klart att Helsingborgsmatchen kommer bli en speciell match på många sätt och med lite gynnsamma resultat i dubbelmötena mot Häcken så vi har riktigt häng på toppen och Europa… Ja, då har jag en känsla av den här matchen kan det bli något av en klassiker om det presteras på plan. Jag hoppas det blir den bästa Matchtröjans Dag någonsin. Rekordmånga matchtröjor är det enda som gäller!
– Den mörkblå matchen mitt i sommarsemestern känns ju samtidigt som det kan bli lite av en sån där match för de ca 10k som utgör vår kärnpublik numera. Såklart vill man ju också ge alla sopor som bokade semestern mitt under säsongen något att vara avundsjuka på och ledsna och bittra att de missade… Det är så vi ser till att de är på plats nästa år!
Vi har gått ut med en satsning på att fylla Sofialäktaren mot Häcken. Vad betyder en fylld klack för stämningen?
– Kanske något av ett intetsägande, “å ena sidan… å andra sidan”-svar á la valfri politiker men fylld klack är enligt mig som läget ser ut för tillfället, både på gott och ont…
– Givetvis blir topparna mycket högre med en full klack men det är ju samtidigt i mina ögon fortfarande alldeles för många, när det är fullsatt som inte bidrar 100% om inte alla förutsättningar är perfekta. När vi har fullsatt i klacken, vilket betyder 3 700 man på Sofialäktarens nedre sektion, är det alldeles för många nytillkomna som bara bidrar när allt “fungerar”. För dem krävs det att matchen är spännande och intensiv, att de i deras ögon körs “rätt sånger” och att många manar på dem och hetsar, framförallt kanterna. Det är kanske inte en medveten inställning de här personerna har men de är det som tyvärr blir kontentan av deras fågelholkande och dåliga fokus. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Nu finns det billigare plåtar på andra sektioner med sittplats och bättre sikt så det är nog inte av ekonomiska skäl de står kvar i klacken. Kanske beror det på för dålig självinsikt bland de här individerna så att de helt enkelt inte fattar att de inte presterar det man kan förvänta sig av de som står på Sofialäktaren? Jag tycker helt enkelt man har fel mentalitet för en sektion som Sofialäktaren om man är beroende av att allt måste klaffa för att man ska stämma in och sjunga.
– En mindre klack betyder ju samtidigt lägre potential rent stämningsmässigt men är oftare betydligt mer sammansvetsad och med en större andel som bidrar. En mindre klack betyder ju givetvis mindre pengar till DIF i slutändan, vilket ju oftast betyder sämre sportsliga resultat, vilket i sin tur ofta betyder mindre publik, som betyder mindre pengar, som blir sämre sportsliga… Ja ni fattar. De är väl klart att det ekonomiskt är bäst med en stor klack men jag tycker nog att det för tillfället inte är riktigt optimalt stämningsmässigt med en fullsatt klack.
– Om jag ska fortsätta på mitt tidigare resonemang från frågan om hur bra vi är just nu, tycker jag att Sofialäktaren inte riktigt fullt ut är mogen ännu för en jätteklack match efter match men det kommer vi ju självklart att bli med tiden. Det tar tid att vänja sig vid en ny sektion även om vi gjort det bra så här långt. Många försöker fortfarande hitta sin plats på läktaren, vi håller fortfarande på att lära oss vilka sånger som fungerar, hur PA:t ska placeras och användas m.m. Det har fyllts på med mycket nytt och oerfaret klackfolk de senaste åren och dessa har ju något av en inkörningsperiod också. Det är på samma gång så att ju fler gånger klacken är fylld/stor, desto mer erfarna blir vi med att hantera det. Jag är helt övertygad om att vi inom 5 år kommer ha klacksektion även på övre i merparten av våra hemmamatcher för att nedre säljs slut långt innan matchdag.
– Jag tror Sofialäktaren står för ett riktigt genombrott såväl storleksmässigt som stämningsmässigt inom en ganska snar framtid. Som utvecklingen är nu där vi bara växer publikmässigt och där Ultraskulturen börjat få en riktig grogrund bland en hel generation på ståplats ser jag inget riktigt stopp utvecklingsmässigt för hur bra vi kan bli. Det är min personliga övertygelse att vi kommer ta ståplatskulturen inom DIF till nya nivåer de kommande åren.
Det blir ett dubbelmöte med Häcken, hur många blir vi på bortaplan?
– Häcken är, i alla fall sett till de senaste åren, en sån där resa som det är i det närmast garanti på att vi kommer leverera en bra läktarprestation. Även om alla resor borde vara givna för alla är det här på gott och ont en sån där resa som bara de riktigt riktigt inbitna åker på. Motståndet är numera sportsligt bra men fortsatt i allmänhet jätte osexiga. I det där osexiga hittar man väl något som tilltalar och triggar “hardcore-genen” i en och lockar fram det bästa. De var nog den här “formeln” som gjorde Häcken 2012 så jävla magisk. Kanske det bästa jag upplevt i Djurgårdsväg på bortaplan. Det är helt enkelt något jävligt roligt med de på pappret osexiga matcherna… I år spelas ju matchen på Nya Gamla Ullevi vilket inte är lika kul som underbara Rambergsvallen men av vad jag hört jobbas det iaf på att en lösning så vi slipper den usla bortasektionen och eventuellt kan få stå på långsidan vilket vore toknice! Vi blir väl ca 300-400 man kan jag tänka mig och kommer, även om vi skulle torska med typ 5-0, leverera en högklassig läktarprestation sett till antalet på plats.
Det var ljusblått tema på förra matchen, tror du mörkblått kommer få bättre genomslag?
– Absolut! Det stod klart redan på förhand att Den ljusblå matchen skulle bli svårast. De finns inte riktigt någon tradition av att bära ljusblått på våra läktare trots att det egentligen är lika mycket vår färg som det mörkblå. Det är långt ifrån alla som har en ljusblå Djurgårdströja hemma, men nästintill alla har en mörkblå. Ett annat lite oförutsett problem som gjorde resultatet av det ljusblå lite sämre var den väldiga variationen av olika ljusblå nyanser. Det mörkblå kommer se mycket mer enhetligt ut och särskilja sig mer från arenans grå färger.
Vilken färg tycker du är snyggast på läktaren – ljusblått, mörkblått eller blårandigt?
– Jag älskar verkligen färgkombinationen av ljusblått-mörkblått toppat med inslag av vitt. Det blir inte mer stilrent och DIF än så! Stone Roses-Citronflaggan i mittengaten på Sofialäktaren är Djurgårdsperfektion helt enkelt.. Jag säger alltså typ blårandigt.
Espadrillos på Kreta eller trainers på Stockholmsarenan, vad väljer du?
– Trainers på beachen, trainers i City, trainers på Operan, trainers på rave, trainers på vintern, trainers på sommarn, trainers på Stadion, trainers på SA… Sina trainers tar man bara av sig om man ska byta till ett annat par trainers eller om man absolut är tvungen och då får det bli barfota istället.
Det saknades många säsongare mot Elfsborg, varför ska man ta sig hem från semestern för att kolla DIF?
– För att helt enkelt göra semesterfirarna avundsjuka på alla oss Djurgårdsfirare på hemmaplan! När ni sitter i er lite smått mögel-luktande och blomster-tapetserade sommarstuga i nån byhåla och svär över att SR sprakar samtidigt som spöregnet piskar mot rutan utanför ska ni tänka på hur jävla bra vi har det här hemma i den vackraste av städer med grymt väder, bästa sällskapet, en iskall GT och någon bira medan vi ser ett tokbra DIF ta tre poäng med überfett tunggung på läktarn! Det är då ni kommer inse att till nästa år bokar du inget alls innan det allsvenska spelschemat är satt…
–
Vi tackar Erik för intervjun och uppmanar samtliga att köpa biljett till den mörkblå matchen mot Häcken imorgon! Det kommer att bli en fet fest med tungt läktarröj. Du vill inte missa detta!
