Det måste ha varit minst sagt ovant för spelarna i två av Sveriges större klubbar att spela inför tomma läktare (så när som på ett antal tappra i skylifts) men det var i alla fall det som var fallet när Djurgården och Helsingborg möttes på Stadion den 21/3 i år i den andra omgången.
Kanske var det också bristen på inramning som fick DIF-försvaret att hur enkelt som helst släppa till matchens farligaste målchans redan efter två minuters spel. Hemvändaren Erik Edman fick slå ett inlägg från vänster som unge HIF-anfallaren Rasmus Jönsson helt omarkerad kunde peta in vid den bortre stolpen. Detta trots att han var ensam anfallsspelare i straffområdet mot tre DIF-backar som alla gick på boll och den första stolpen. Målvakten Tommi Vaiho var chanslös och kallduschen var ett faktum.
I slutet av den första halvleken var det nära 0-2 då den från norska ligan värvade mittfältaren Ardian Gashi prickade utsidan av stolpen. Efter paus försökte Djurgården komma upp i banan men trots hårt slit på den brunbeiga planen kom man aldrig närmare än en nick från nära håll av Kennedy Igboananike. DIF vägde för lätt i offensivt straffområde där rätt bollkära spelare som Christer Youssef, Hrvoje Milic och nämnde Igboananike hade svårt att få till något kreativt spel. Det hjälpte inte att den lite längre och mer hårt jobbande Johan Oremo kom in i mitten av halvleken, slutresultatet blev ändå detsamma och Djurgården gick mållösa från hemmapremiären.
På torsdagen möts lagen igen. Det är toppen mot botten. Helsingborg leder serien och DIF behöver poäng för att hålla lagen nedanför strecket bakom sig. Det krävs bra mycket bättre försvarsspel och tuffare attityd i straffområdena för att ta med en eller kanske tre poäng hem till Stockholm.