Säsongsinledningen har knappast fått några Djurgårdare att gå runt med ett leende på läpparna, det är bara att konstatera. Men Hockeyallsvenskan är ingen dans på rosor om någon nu trodde det. Ska vi gå upp igen är det vi runtomkring laget som ska visa upp störst hjärta när det behövs som mest.
Det här hockeyåret är långtifrån avgjort – framgång eller inte ligger i våra egna händer. Vi vet att vi kan få laget att lyfta flera nivåer bara genom vår närvaro och vår sång. Alla matcher är viktiga och stödet behövs i varenda omgång.
Den 18 november är det dags för den första match där det finns ett bortastöd att tala om. Leksandsfansen tror återigen att de ska kunna färga Hovet vitt och blått. Vad de inte räknat med är en enad och samlad Djurgårdsfamilj. Alla som anser sig vara en del av denna familj ska infinna sig på vår borg den kvällen.
Vi vet att frustrationen och besvikelsen är stor i våra led. Låt oss därför knyta en rejäl näve i fickan och göra det vi är bäst på – att ge Hockeysverige feta lektioner i vad läktarkultur är. Om vi lyfter oss ökar chansen att laget gör detsamma.
Den 18 november ska antalet leksingar på Hovet nästan gå att räkna på fingrarna. De få som är där ska få en lektion de sent ska glömma. Den 18 november färgar vi vår fullsatta borg gul, röd och blå.
Järnkaminerna och DIF Hockey