Järnkaminerna 2008 började fenomenalt bra. Efter en lyckad hockeykampanj 2007 i “Djurgårdshjältar” hade vi all medvind i ryggen. Efter en som vanligt lyckad storsatsning 2008 och en läktarmässigt fantastisk säsongsavslutning på hockeyn fortsatte vi med den fullständiga överkörningen av IFK Norrköping inför den allsvenska premiären. Vi visade att ingen trampar på en enad Djurgårdsfamilj och 3000 biljetter blev till slut över 6000 efter en massiv mobilisering signerad JK. Medlemmar rasade in i föreningen och resten av landet kunde bara se på med avund i blicken.
Sedan kom 2008-04-24, som har satt djupa sår hos många Djurgårdare, framförallt för många inom Järnkaminerna. Säkerhetsskandalen rev upp mycket och en intensiv period inleddes med möten och samtal i tid och otid. Det samlades in uppgifter, skrevs redogörelser, skadedokumentation, styrdes upp riktlinjer och JK hjälpte nog till alldeles för mycket i något som DIF borde varit drivande i. Många minns nog exempelvis matchen mot Ljungskile som genomfördes helt utan ordningsvakter, på JK:s initiativ och under JK:s övervakning. Högst nödvändigt men långt utöver vad en ideell supporterförening bör ta på sig. Detta gjorde vi dock för att vi ville hjälpa DIF i en svår situation, vilket av allt att döma ur vårt eget perspektiv har varit kontraproduktivt. Så här i efterhand så inser vi att vi i säkerhetsfrågorna de senaste åren varit fel ute och gjort en hel del jobb som egentligen borde ha sköts av DIF.
Den efterföljande tiden blev en mycket frustrerande period för Järnkaminerna då vi kände att vi slet utan några som helst resultat. Mats Jonsson kom till slut in som säkerhetsbeställare men har fortfarande inte anställts av DIF. För att det här arbetet ska kunna fortsätta på ett bra sätt så krävs det att man bygger upp en ny organisation med nya krafter vid rodret. Vid sidan av säkerhetshärvan kom ytterligare en tid med intensiva möten utan vidare framgångar. Det var när Lundquist drog igång karusellen i början av september och JK svartmålades som en förening som stödjer huliganism. Vi fick en stämpel som vårt hårda arbete till trots kommer bli svår att tvätta bort hos allmänheten. Då hjälper det föga med en ursäkt på DIF.se sex veckor senare.
Det senaste dryga halvåret har minst sagt sugit musten ur det engagemang som finns inom vår supporterförening. Mycket av den energi som funnits har lagts på att lösa DIF:s problem, förvisso i enighet med våra stadgar. I sak är det inget fel med det, men då måste också resultat kunna visas upp. Med facit i hand har vi offrat väldigt mycket för att uppnå väldigt lite. Det är ett misslyckande från vår sida och därför kommer vi nu att lägga om vårt fokus.
Första raden och första paragrafen i Järnkaminernas stadgar lyder som följande:
§1 Föreningen är till för att i positiv anda stödja Djurgårdens IF i alla dess sektioner/föreningar, på alla tänkbara sätt.
Vi i styrelsen anser att vi hela tiden under denna turbulenta tid arbetat utefter våra stadgar och jobbat stenhårt för Djurgårdens bästa. Tyvärr har det resulterat i att alldeles för mycket fokus har tagits från vår egen kärnverksamhet. Vi har nu överlämnat ett antal skrivelser till DIF Fotbolls föreningsstyrelse, som en slags sista “avlämning” och deklarerat vår ståndpunkt. Vi kan inte längre lägga ned mer fokus i frågor som DIF egentligen bör lösa för egen maskin.
Vad de ovan nämnda skrivelserna innehåller har vi ombetts av Djurgården Fotbolls Föreningsstyrelse att offentliggöra först imorgon, något vi har för avsikt att respektera. Den kommande tiden avser vi att lägga fokus på “vår” verksamhet. Vi ska få upp vår nya hemsida, vidareutveckla webbshopen, organisera oss, satsa vidare på hockeyn och gå in i 2009 på samma sätt som vi inledde 2008. I vinter är det hårt fokus som krävs för att stötta DIF Hockey, som går tungt.
/Styrelsen, Järnkaminerna Stockholm