Inledningsvis vill vi att du som börjar läsa denna text tar dig tid att läsa hela. Ni som inte vill läsa mer om förra årets säkerhetsskandal – sluta läs nu! Vi har full förståelse för alla som vill fokusera på glädjen som börjar återfinna sig runt DIF. Vi vill inte heller grotta ner oss mer i förra årets problem. Men vi anser att vi måste dra lärdom av det som hänt och kunna visa upp att det ett år senare faktiskt hänt saker.
Vi vet alla vad som hände 24 april 2008, vi minns alla frustrationen och ilskan som spred sig. DIF hade under flera år haft en säkerhetsapparat mot vilken ett allt större missnöje grott bland Djurgårdspubliken. Vi vet inte om det var framgångsvågen som gjorde att man inte sa ifrån tidigare. Men små och även större incidenter inträffade gång på gång genom åren med krismöten som följd. Reaktionen från den dåvarande DIF-ledningen var mest att till varje pris sopa problemen under mattan. Tiden läker alla sår, trodde man.
Järnkaminerna har varit inblandade i väldigt många medlingsmöten och överenskommelser som i slutändan bröts av säkerhetsorganisationen. Från nystarten som JK gjorde 2007 med mycket nytt folk i ledande positioner så satte man in en hård stöt för att matcherna skulle kantas av en god atmosfär. Man pantsatte så gott som supporterföreningens namn för att den dialog som fördes med DIF Säkerhet var god och hållbar. Kort och gott slet man hårt för att upprätthålla denna dialog.
Startskottet för förändring
Skandalen på Råsunda förra året var inte bara tillfället då DIF Säkerhet en gång för alla gick för långt. Det var inte bara botten som var nådd kring den publikstrategi som drivits i flera år. Det var inte bara startskottet för en säsong som skulle dränera den positiva energi som fanns i supporterleden. Det var framförallt incidenten och efterspelet kring denna som raserade över ett års arbete för Järnkaminerna. För första gången på länge gick man därefter ut och hårt kritiserade DIF och säkerhetsorganisationen.
Strategin från DIF-ledningen efter det inträffade var återigen att försöka sopa problemen under mattan. Denna gång gick det dock inte, trots intensiva försök. En förträffligt seg och från vissa håll motarbetad förändringsprocess drogs igång. Upp nästlades en mycket komplex struktur som i slutändan påverkade hela organisationen inom DIF Fotboll. I många avseenden var det locket på utåt och de upp till åtta timmar långa möten som hölls ledde oss mycket sakta framåt. Men sakteliga vann förändringen mark och fick ordentligt fäste så sent som för några månader sedan.
Inget ont som inte medför något gott
Det senaste året har mycket hänt. Både JK och DIF har dragit stor lärdom av efterspelet. Vi inser vikten av att problem ventileras och diskuteras i god tid och att kritik måste tillåtas komma fram till ytan innan det uppnår oanade proportioner. Än finns det saker som fortfarande måste klaras av, saker att arbeta på gällande publikservice. Nu har vi gamla JK-ordföranden Mats Jonsson som anställd evenemangsansvarig på DIF Fotboll. Även om förtroendekapitalet för vissa som fortfarande är ansvariga inom DIF Säkerhet är mindre än noll så har vi högsta förtroende för Mats Jonsson. Han leder detta arbete och gör det föredömligt. Det ser redan mycket bättre ut och bättre kommer det att bli.
En årsdag i positiv anda
BP-matchen kännetecknar årsdagen av säkerhetsskandalen. Denna dag måste vi hålla kvar i minnet. Det handlar inte om att älta en av de mest negativa incidenter som drabbat oss. Det handlar om att dra lärdom av det som inträffade och fortsätta arbeta hårt för att liknande aldrig ska kunna ske igen. Det handlar om att arbeta tillsammans med anställda inom DIF i dessa frågor. Det handlar om att bygga vidare på den goda dialogen med DIF Fotbolls nya styrelse. 2009-04-24 är dagen då vi markerar att Djurgårdsfamiljen dragit lärdom av historien, rest sig och arbetar tillsammans in i en ny era.
Krossa BP!