I final ett på Hovet blev HV71 till en början utspelade av ett hungrigt Djurgårdslag som hade 2-1 i underkant efter första perioden och borde ha avgjort matchen helt i andra perioden där det “bara” trillade in en puck bakom Stefan Liv. Istället kröp HV71 närmare och närmare och till slut blev det 4-3 till DIF med Marcus Nilson som matchhjälte med sitt 4-2-mål. Som bekant blev Gustaf Wesslau påkörd och utbytt i den första matchen vilket gjorde att han missade final två.
Kinnarps Arena var platsen för final nummer två och där var rollerna ombytta. HV71 spelade ut i början av första perioden och fick 2-0 direkt, det första målet på en billig kontring när DIF hade power play. Men Jacob Josefson fick in en reducering innan perioden var slut. I andra satte HV 3-1 men Marcus Krüger reducerade den här gången och i tredje kom DIF ikapp genom Andreas Engqvists 3-3-mål. En mycket stark upphämtning med tanke på matchstarten. I den efterföljande förlängningen avgjorde dock Johan Davidsson och det står nu 1-1 i matcher. Vad talar för DIF i fortsättningen?
– Målvaktsspelet
Faktiskt. Visserligen är det fortfarande frågetecken för Gustaf Wesslau men det ser ut som att han kan spela i måndagens match. Kan han inte det finns alla möjligheter att Stefan Ridderwall kommer in och spelar bra. Bortsett från de första fem minutrarna i Kinnarps Arena gjorde han en riktigt bra match. Och fördelen DIF har (framför allt om Wesslau kommer tillbaka) blir ännu större om man kollar på Stefan Livs insatser hittills i slutspelet. Han är nu nere på under 90% i räddningsprocent och i matchen på Hovet släppte han in tre av fyra puckar högt. I final två släppte han en hel del returer, vilket DIF också utnyttjade. Han måste spela bättre om guldet ska gå till HV71.
– Box play-spelet
HV:s power play är antagligen det mest fruktade i hela hockey-Sverige. Trots mängder av speltid med en eller två man mer på isen har laget dock ändå inte lyckats få hål på Djurgårdens box play på två finalmatcher. Det enda målet med en man mer på isen kom när Martin Thörnberg gjorde mål när man tagit ut målvakten på Hovet i final ett. DIF har slutspelet överlägset bästa box play. Man reder ut stormen smått fantastiska 92,45% av gångerna. HV är därmed nere i för dem tämligen dåliga 18,03% i utnyttjade power play-chanser. Samtidigt har Jönköpingslaget ett av de sämre box play-procenten i hela slutspelet, något som DIF dock inte riktigt lyckats ta vara på trots en del chanser (enda målet i den spelformen hittills är Marcus Krügers 2-3-mål i final två). Istället lyckades HV ta ledningen i sin första hemmamatch när Djurgården hade en man mer på isen. Men trots allt, kan DIF hålla HV:s PP-spel fortsatt i schack är mycket vunnet.
– Andrakedjan
När Marcus Nilson, Kristofer Ottosson och Jimmie Ölvestad (även om de varit bättre hittills i finalen jämfört med i semin) stannat av lite i poängproduktionen har Djurgårdens andrakedja klivit fram rejält. Marcus Krüger, Nicklas Danielsson och framför allt Andreas Engqvist har tagit mycket stort ansvar för offensiven. Engqvist leder faktiskt den interna poängligan i slutspelet med fem mål och sex assists. Krüger har gjort flest målgivande passningar av alla tillsammans med Timmy Pettersson. Kedjan stod för första målet hemma på Hovet i final ett och för det andra och tredje målet i final två i Jönköping. Det ska dock nämnas att Mathias Tjärnqvist (som vanligt numera) ackompanjerade Krüger och Engqvist i det power play som ledde till DIF:s andra mål i Kinnarps Arena. I jämförelse med HV71 får DIF:s andrakedja motsvaras av Thörnberg-Davidsson-Voutilainen som legat bakom det mesta hittills. Alla vet att Nilson-Ottosson-Ölvestad kommer att kliva fram och då är det ännu viktigare att ha ytterligare en kedja som producerar. DIF har visat detta i högre grad än HV71 hittills.