SÅ MINNS VI STADION. Det är dags för den sista matchen med Stadion som hemmaarena. JK:s ordförande Dan Blomberg hoppas kunna använda arenan i framtiden.
Namn: Dan Blomberg
Ålder: 31
Sektion: Klacken
Vilka känslor dyker upp i kroppen när du tänker på söndagens match?
– Är otroligt sugen på att uppleva vad jag tror kommer bli en av de grymmaste Djurgårdsupplevelserna någonsin, pirr i magen lika stort som Dorsin eller Galloway. Samtidigt finns det en klump i halsen som jag misstänker kommer bli starkare ju närmare vi kommer söndag.
Vad innebär Stadion för dig?
– Skratt, framför allt. Finns nog ingen enskild plats jag skrattat på så mycket. Glädjeskrattat åt sjuka eller oväntade mål, åt märkliga historier från mina vänner, åt minen på personer som får se hakkorsen (OBS! solkors!) på Stadion för första gången. Stadion är ren glädje för mig.
Hur kommer din söndag se ut?
– Upp tidigt för att hjälpa till med förberedelser på Stadion, sedan drar jag till Humlan och värmer upp på JK-samling med förhoppningsvis tusentals andra Djurgårdare. Efter det vet bara Knivsta vad som sker.
Vilken låt kommer du lyssna på innan du drar till Humlan?
– Ångestfylld fråga som jag tänker väldigt mycket på. Brukar ha en uppsjö av låtar som roterar innan hemmamatcherna, men nu blir det den allra sista “sista låten innan Stadion”. Lutar trots allt åt Waterfall med Stone Roses.
Vad är det sista du ska göra innan du lämnar Stadion?
– Sätta mig på en bänk för mig själv en stund och bara titta på alla detaljer. Tegelstenarna, träbänkarna, trapporna, valven, tornen, löparbanorna, de slarvigt målade räckena. Allt det där en sista gång på matchdag.
Vilken sång vill du ska eka högst på söndag?
– Vi är från Stockholm.
Bästa minnet tifomässigt?
– Premiären 2005, tillbaka på Stadion igen efter ett år på numer utraderade betongbunkern i Solna. Sköna flaggor och konfetti, och bra stämning.
Bästa minnet sportsligt?
– Sportsligt och på tusen andra sätt, DIF-Assyriska 2009. Den matchen och den upplevelsen kommer jag aldrig glömma och symboliserar mycket av vad DIF och Stadion är för mig. Elektrisk, galen stämning, en sportslig vändning som inte ska gå att göra, och öronbedövande Djurgårdsvrål.
Bästa minnet överhuvudtaget?
– Jag väljer att skippa de uppenbara; storsegrar, kvalsegrar, guldfiranden och sånt. I stället minns jag när jag hjälpte till att arrangera vänskapsmatchen mellan DIF och FC United of Manchester. Många överförfriskade engelsmän försökte ta med sig öl in på Stadion vilket publikvärdarna sa nej till. Ölen beslagtogs istället och hamnade i en liten hög vid ett vändkors. Jag och en gråhårig vän upptäckte detta och snodde skamlöst med oss ett gäng bärs och gick och satte oss i kurvan med dem samtidigt som vi njöt av matchen och solsken. En fin liten Stadionstund för mig.
Stadion kommer ju trots allt stå kvar – har du någon idé om hur man skulle kunna hedra minnet även i framtiden?
– Jag tror och hoppas att vi kommer kunna återvända till Stadion ett par gånger om året, både i DIF:s och i Järnkaminernas regi…
—
Här är samtliga “Så minns vi Stadion”-intervjuer: