Mjällby AIF från byn Hällevik nära Sölvesborg gör sin fjärde allsvenska säsong efter att ha dominerat Superettan ifjol och bara förlorat tre matcher. Även i inledningen av Allsvenskan har laget imponerat och ligger överraskande nog på en fjärdeplats efter åtta omgångar. Frågan är om man ska lyckas hålla i succén mycket längre till då truppen saknar bredd.
Förra säsongen slutade Roland Nilssons Malmö på en sjundeplats i Allsvenskan, något som sågs som en besvikelse då laget alltid tycks ha guld som “realistisk” målsättning. Det finns dock alla möjligheter att förbättra den positionen rejält i årets serie då man fått behålla alla unga supertalanger och egentligen bara blivit av med en del barlast såsom brassemittbacken Gabriel, Babis Stefanidis och jojo-målvakten Jonas Sandqvist. In har enbart den återvändande vänsterbacken Joseph Elanga kommit efter att ha varit klubblös en tid.
Ifjol slutade Åtvidaberg tvåa i Superettan efter suveräna seriesegrarna Mjällby. Detta innebar att man för första gången på 27 år var tillbaka i “fotbollens finrum” efter att bland annat ha varit nere och spelat i division 3. Detta mycket tack vare rutinerade mittfältaren Kristian Bergström som gjorde näst mest mål i laget och stod för flest målgivande passningar.
När Tom Prahl inledde sin andra sejour som tränare i Trelleborg 2008 var det många som trodde att laget återigen skulle kunna etablera sig på den övre halvan. Ifjol kom man dock “bara” nia och i år har man inlett serien med tre oavgjorda och en förlust. Prahl tog laget till en andraplats -92 och en tredjeplats -93. Ska man upprepa någon av de prestationerna i år krävs nog ett smärre mirakel.
IFK Göteborg är nästan alltid med och tampas om guldet trots att de gång på gång tappar duktiga spelare till Europa (eller åtminstone Danmark/Norge). Det beror framför allt på den fantastiska ungdomsverksamhet som man förfogar över där väldigt många ungtuppar slagit sig in i A-laget de senaste åren.
Skyliftar i all ära men nu är det äntligen dags – match mot BP framför läktare med riktig publik. Även om den senaste tidens debatt om en viss värvning överskuggat glädjen inför fotboll på Stadion är det dags att ta oss i kragen och hjälpa Djurgår’n till en viktig trepoängare.
Vi lovade att återkomma i ämnet Touma efter våra samtal med DIF. Järnkaminerna har fört dialog med styrelsen i DIF Fotboll om själva föreningsaspekten kring värvningen. Vi varken kan eller ska gå in och tycka om de rent sportsliga aspektenra av beslutet att värva Sharbel. Däremot anser vi ur ett supporterperspektiv att det är högst olyckligt att Djurgårdsfamiljen återigen riskerar att splittras som resultat av detta.
När Brommapojkarna för första gången spelade i Allsvenskan år 2007 slutade det med två snöpliga 0-1-förluster mot dem för Djurgårdens del. I premiären gjorde Joakim Runnemo mål i matchens första minut och i den allra sista omgången (när DIF hade en teoretisk chans på guldet och BP redan var klara att åka ur) avgjorde Olof Guterstam matchen med sitt mål i den 77:e minuten. Om det istället blivit två segrar för Djurgården mot Brommapojkarna hade säsongen slutat i guldfirande.
BP bäst i stan trots första DIF-segern
Det går självklart inte att prata om Helsingborgs IF anno 2010 utan att nämna Landskronas nye tränare Henrik Larsson. Han har inte minst legat bakom många av HIF:s straffmål de senaste säsongerna och dessutom ökat publiktrycket i bland annat Ljungskile, Trelleborg och Halmstad när laget spelat där. Eftersom han inte erbjöds någon framstående roll i organisationen där lämnade han istället för lokalkonkurrenten Landskrona dit han dessutom tog med sin den finske mittfältaren Fredrik Svanbäck.
Fotbollförbundets inkonsekvens har nu drabbat DIF hårt och när vi möter Helsingborg på söndag kommer Stadions läktare att gapa tomma, som bekant släpps inte ens skrivande press eller förbundspampar in.