Vårt bortaresande har varit oerhört ojämnt i år. Med höga toppar och djupa dalar står vi inför vår sista chans att göra oss hörda på bortaplan, om vi inte går till kval. Efter en heroisk insats mot Örgryte så lever det Allsvenska hoppet fortfarande.
Förutom bussen/bussarna åker många snett vilket gör att det kan bli en skön gemensam samling på Harry’s på Järnvägsgatan 7 i centrala Helsingborg (karta).
En bisarr avsparkstid (13:00) en helgdag lockade endast 3051 till arenan, och alla som såg matchen förstod snabbt varför dessa två lag låg i botten. Detta skulle också visa sig vara Zoran Lukics sista match i återkomsten till Djurgården, passande då att den var mot Örgryte, den andra elitklubben han har tränat.
I Djurgården spelade det som får betraktas som vårens förstaelva, 4-3-3 anförda av Daniel Sjölund men som vanligt i år utan Mattias Jonson. I Örgryte spelade inte anfallsstjärnorna Marcus Allbäck och Álvaro Santos.
Igår var många ur JK:s styrelse, JK-medlemmar och andra DIF-supportrar på medlemsmötet angående förslaget om Tommy Jacobson som ordförande och finansieringen han föreslår. Många frågor ställdes och det är nog många som inte vet hur de ska rösta på det extra föreningsmötet den 11/11. Järnkaminerna vill härmed uppmana alla som bryr sig om Djurgårdens framtid att försöka sätta sig in i dagens problem och hur vi ska kunna lösa dem. Din röst, oavsett vem den stöder, är viktig!
Vårt nya bussbolag, Ramnäs Busstrafik AB, där vår kontaktperson är en inbiten Djurgårdare, har gett JK:s medlemmar ett riktigt bra pris för årets sista bortamatch och det är fantastiskt kul att äntligen ha ett bussbolag som vill köra oss. Många som pluggar har dessutom lov denna vecka, det finns inga ursäkter för att stanna hemma den här matchen!
Nedan följer information om bussresan till Helsingborg:
Sedan tidigare har vi utökat klacken mot ÖIS då vi länge vetat vad denna match skulle komma att betyda. Nu betyder den ännu mer. Det finns fortfarande paket med halsduk och klackplåt att köpa för 200kr. Vi ska ge DIF extra stort stöd i denna otroligt viktiga match.
Allt går emot oss. Bara för DIF 2009 kan en straff bli till frispark för motståndarna. Men tiden för självömkan och gnäll är sedan länge förbi. Nu gäller det att satsa allt, utan förbehåll, utan eftertanke. Vi har en chans kvar. Den ska vi ta på lördag. Vi ger aldrig upp.
Inför hemmamatchen mot Häcken i slutet av maj handlade det mesta om spelsystem och laguppställningar. Efter en knapp derbyförlust mot Solna aik och en rejäl utskåpning på bortaplan mot Trelleborg (0-3-förlust) krävdes förändring. Daniel Sjölund och Sebastian Rajalakso tog därför hand om kanterna i ett nygammalt 4-4-2-system. På topp jagade Boyd Mwila tillsammans med Johan Oremo.
Tänk att få ha dem i dagens läge. Kusi-Asare skulle vara stjärna, Quirino skulle vara storstjärna till skillnad mot vad dagens DIF presterar. Eller en sådan som Lance Davids få trycka in honom på högerbacken vore ju inte fel eller Enrico kanske. Hans lägsta prestanda var mycket bättre än vad prestandan på dagens spelare är. Då måste jag säga att vi grävde vår egen grav. De är inte konstigt att det går som de går när vi skäller ut varje spelare med lite klass. Även fast de var jävligt dåliga så var de ju inte sämre än de vi ser nu.
Över 5000 bilder och massa läsvärda artiklar – välkommen till DIFarkivet.se igen.