Det var en rejäl utklassning som vi stod för på läktarna i säsongens fjärde derby. Andra raka segern för DIF och på Gnaget-läktaren syntes bara tomma, uppgivna blickar. Varje gång de ens försökte dra igång någon ramsa gav de upp efter att ha fått en rejäl DIF-ljudkuliss rakt upp i ansiktet.
Dessa var de vinnande vid JK:s lotteri.
1:a pris: Rosa nr 289 (1 st kombikort (fotboll 2011 + hockey säsongen 2011/2012) + JK-tågresa till Kalmar)
2:a pris: Blå nr 242 (1 st kombikort som ovan) OBS: Priset uthämtat!
3:e pris: Gul nr 43 (Signerad tröja ÖIP + halsduk)
4:e pris: Rosa nr 149 (signerad tröja ÖIP)
Är du en av vinnarna? Kontakta JK på 30[a]jarnkaminerna.se
Visst att aik är från solna men det handlar ändå inte om någon “dom från andra sidan floden”-uppdelning mellan supportrarna och invånarna som i t.ex. Glasgow. Vad handlar det om då kan man fråga sig?
Lördagen den 5:e februari är det dags fär nästa resa med 30års-jubilerande Järnkaminerna. 2 av våra tre senaste organiserade resor har gått till just Gävle och alla som varit med på dessa två kan nog intyga hur kul vi haft på dessa. Om alla ni som åkt på dom tidigare resorna förra året hänger med igen och peppar era polare så blir förmodligen resan den här gången ännu bättre och roligare.
Fotade du tifot igår från klacksektionerna? Mejla dina bästa bilder till red [a] jarnkaminerna.se.
Arrangemanget kommer att ske i tre steg.
Det första steget startar då spelarna kommer in på isen och efterföljande två steg markeras av sk ”huligantutor”, när du hör ett högt tutande ljud så är det dags att byta steg. På din plats så har du två plastremsor som sitter på plaströr, ett med röd markering och ett utan, samt en bunt konfetti.
2006
Det bästa från 25-årsjubiléet
2007
”Ole Ole Ola” och ”Åh en sådan härlig dag”
Som väntat hade inte Gnaget mycket att hämta på läktarna när vi verkligen visade vad vi gick för. En taggad Djurgårdsklack sjunger ut allt i Sverige, och det vet vi om. Tyvärr visar vi det kanske inte så ofta som vi borde men den 22:a var vi klassen bättre än den enda motståndaren som möjligen skulle kunna hota oss på läktarna.
Det var en brokig skara djurgårdshjältar som såg till att förlagan till det som idag är flaggskeppet inom svensk supporterkultur såg ljuset i början av åttiotalet på ett slitet och skitigt Hovet. Man skulle här kunna göra en tusen sidor lång historieskildring av allt som hänt sedan dess, alla underbara (och galna) människor som kommit och gått, alla segrar och förluster, allt blod och svett och tårar och alla skratt. Men det kommer ut i bokform senare under året, så vi lämnar det som varit och blickar framåt med ett: