Disciplinnämnden meddelande under fredagen att DIF Fotboll skall böta 200 000 kr och spela hemmapremiären 2010 utan publik som en konsekvens av det som skedde under och efter kvalmatchen mellan DIF och Assyriska. Domen består av tre delar där DIF bestraffas för inkastade föremål, pyroteknik och för händelserna runt planinvasionen.
Disciplinnämndens beslut i sin helhet finns att läsa här.
DIF har, innan beslutet fattades, fått skickat in ett yttrande och det kan i sin helhet läsas här.
En tom hemmapremiär innebär lågt räknat en miljon kronor i uteblivna intäkter för DIF. Detta känns som ett ekonomiskt straff bortom all rimlighet och det känns extra frustrerande när denna typ av incidenter konsekvent bestraffas helt olika.
Beslutet kommer säkerligen överklagas och det kommer dröja innan vi med säkerhet vet hur DIF Fotboll slutligen kommer att drabbas. Disciplinnämndens beslut gör dock att vi vill ta upp några saker:
Inkastade föremål
Under kvalmatchen mot Assyriska kastades det in en hel del föremål från läktaren. Detta är ett beteende som under den senaste säsongen kraftigt har ökat på många av Stadions sektioner. Som fotbollssupportrar är vi härdade och får ofta utstå en massa obefogad kritik. Vi hamnar ofta i kläm och får ofta försvara oss för saker som vi inte gjort och har svårt att påverka.
Det finns dock saker som vi kan påverka, som vi inte kan försvara och som endast kommer göra att vi får större problem med att ha en levande supporterkultur i framtiden. De inkastade föremålen är ett problem som vi tillsammans måste lösa under kommande säsong. Vi åsyftar inte om någon hetsjakt på de som kastar in saker utan en självrannsakan från samtliga som står på Djurgårdens läktare. Inkastade föremål förstör endast för oss själva och även om man i vissa situationer är väldigt frustrerad så måste man kunna hålla kvar föremålen på läktaren eller i fickan.
Pyroteknik
Disciplinnämnden skriver i sitt beslut att man ”inte finner skäl att ifrågasätta matchdelegatens uppgifter, som innehåller en detaljerad beskrivning av när och var rökfacklorna/blossen antändes. Disciplinnämnden finner det därför ställt utom rimligt tvivel att pyroteknik använts på sätt matchdelegaten angivit.”
Det finns filmbevis som DIF tittat på som visar att det inte antändes någon pyroteknik under de tillfällen som matchdelegaten rapporterat om. Det var brandsläckare som då tömdes ut på läktaren. Trots filmbevis (som Disciplinnämnden fått möjlighet att se) så väljer alltså Disciplinnämnden att lyssna på matchdelegatens uppgifter och ge DIF böter för detta. Beslutet gör att man kan ifrågasätta hela Disciplinnämnden arbetssätt och legitimitet. Hur kan det vara så att en matchdelegats rapport väger tyngre än filmat material från en arena?
Planinvasionen
Det är detta som av naturliga skäl fått mest fokus både i beslutet och i massmedia. När matchen tog slut så fylldes innerplanen av segerrusiga Djurgårdare som firade att vi vunnit kvalet och blir kvar i Allsvenskan 2010. Euforin var total och glädjen enorm hos majoriteten av dem som var inne på planen. Trots detta så bedömer Disciplinnämnden att ”invasionen var av så allvarlig karaktär att den närmast är att betrakta som ett okontrollerat upplopp”. Dessutom skriver man att ”det framstår som att det endast var på grund av tillfälliga omständigheter som inte fler spelare, funktionärer och andra åskådare utsattes för allvarliga skador. Risken för sådana skador var uppenbar”. Den bilden delas inte av Järnkaminerna och vi ser det som osannlikt att den delas av många andra som befann sig på Stadion den här kvällen.
När det kommer till själva händelsen där en Djurgårdare ger sig på en av Assyriskas spelare så är det självklart att det ska bestraffas. Nu vill vi betona just en eftersom det inte inkommit bevis för att fler än en spelare angripits. Oavsett antal så är detta något som vi aldrig kan eller kommer försvara. Det är ett oacceptabelt beteende som drabbar föreningen vi älskar men även alla oss som går på Djurgårdsmatcher. Den enda lösningen på den här problematiken är att vi supportrar, tillsammans med föreningen jobbar för en attitydförändring. Spelarna och funktionärer runt de allsvenska matcherna är fredade och det som skett är oacceptabelt.
Utöver ovanstående vill vi även lyfta följande frågeställningar gällande Disciplinnämndens tilldelade bestraffning:
1. Hur mycket påverkar media Disciplinnämndens beslut och vilket ansvar har media i det här fallet? Medias rapportering från olika händelser runt fotbollen är ofta kraftigt överdriven och målar då upp en bild som frekventa besökare på allsvenska arenor inte känner igen. Media säljer en hel del lösnummer genom sin rapportering men borde även ta ett ansvar för att förebygga dessa händelser i framtiden. I det här fallet verkar det som att Disciplinnämndens beslut gällande stämningen på Stadion efter matchen, till stor del bygger på massmedias rapportering. JK har tidigare kommenterat medias rapportering här.
2. På vilket sätt hjälper de hårda straffen Djurgården Fotboll att förebygga liknande händelser i framtiden? Att straff ska delas ut är självklart men dessa har för varje år blivit allt hårdare. Vad fyller det för syfte?
Att kollektivt bestraffa drygt 10 000 åskådare som skulle besökt premiären nästa år på grund av vad en enda individ tar sig för är beklämmande. DIF arbetar stenhårt med att ha säkra arrangemang. Dessvärre kommer man inte ges möjlighet att jobba hårdare genom dessa bestraffningar. Monetära straff i form av böter kan passeras vidare på förövaren. Tomma läktare drabbar den skötsamma massan. Det blir nu svårare för DIF att jobba hårdare då man nu får mindre pengar i organisationen på grund av uteblivna biljettintäkter med mera.
3. Hur används de pengar som Disciplinnämnden får in? Varför går de inte tillbaka till svensk fotboll för att förebygga liknande problem i framtiden? I ett av de senaste ASK-mötenas protokoll går det att läsa att Mats Jonson på DIF Fotboll frågat SvFF vart bötespengarna går till och fått följande svar:
”Dessa pengar avsätts inte specifikt för en med bestraffningsärenden hänförlig verksamhet. Medlen används i förbundets verksamhet där exempelvis en stor del av kostnaderna avser ungdoms- och utvecklingsverksamhet. Förbundsstyrelsen har fört en diskussion om att eventuellt en del av inkomna böter och dylikt skulle vidareförmedlas till välgörande ändamål. Detta är dock ej färdigdiskuterat eller beslutat.”
Varför går pengarna till förbundets verksamhet istället för att stärka de positiva krafterna runt svensk fotboll som ständigt jobbar för att lösa de problem som finns?
4. Filmbevis används regelbundet för att få fast supportrar som bryter mot olika regler under vistelsen på de allsvenska arenorna. Varför är då filmmaterial inte godkänt som motbevis för att pyroteknik inte förekommit i den omfattning som matchdelegatens rapport beskriver? Vad är det som gäller – är film att betrakta som bevis eller inte?
5. I beslutet nämns att “Det framstår dock otvivelaktigt som en svårbemästrad uppgift att upprätthålla en tillräckligt hög
nivå på säkerhetsarbetet vid matcher på Stockholms stadion på grund av arenans standard och karaktär. Disciplinnämnden ifrågasätter därför om matcher av riskkaraktär ska tillåtas på den arenan”.
Att Stadion är en gammal arena med en del problem kan inte komma som en nyhet för någon. Men när ska Disciplinnämnden komma till insikt med att till exempel Råsunda är minst lika osäker och att det där regelbundet förekommer att personer som tar sig in på planen? Som exempel kan vi nämna när SvFF arrangerade en träningsmatch mellan Sverige och Brasilien på Råsunda och 8 (!) personer vid olika tillfällen tog sig in på planen under matchen gång. Den enda lösningen om det inte ska sluta med taggtråd och nät framför läktaren är en attitydsförändring. Den inleds inte med att Disciplinnämnden delar ut ogenomtänkta och kollektiva bestraffningar.
6. Vad är Djurgården Fotbolls ansvar i den här händelsen? DIF Fotboll har självklart ansvaret för hela arrangemanget och mycket runt matchen men det finns en del omständigheter som gör att man kan ifrågasätta hur stor del av planinvasionen som är DIF:s ansvar. Det var polisen och inte DIF som beslutade att det inte skulle sättas upp några kravallstaket. Det var polisen som sedan i slutet av matchen beslutade att planinvasionen inte ska stoppas. Ordningsvakter lyder under polisen och var således beordrade att inte förhindra planinvasionen. Är det då Djurgården fotbolls publikvärdar som ska stoppa planinvasionen för att inga böter ska delas ut av Disciplinnämnden? Vi bedömer det som att DIF Fotboll i det här fallet gjort allt i sin makt för att allt ska gå så bra som möjligt men det är alltså polisen som beslutat att planinvasionen inte ska stoppas. Det är det som DIF Fotboll nu straffas för.