Inför hemmapremiären mot GIF Sundsvall ställer vi frågor till mer eller mindre kända Djurgårdare om deras känslor för vår hemmaarena – Stockholms Stadion.
Tidigare intervjuer
David Bogerius
Stadion för mig: Tom Davidson
—
När gjorde du din Stadionpremiär?
– 1983 eller 1984 tror jag, jag var 8-9 år gammal. Växte upp ett stenkast från Stadion men min pappa är AIK:are så det tog ett tag då jag fick ta mig dit ensam.
Vad minns du från den?
Vad minns du från den?
– Inte mycket, första starka minnet är straffläggningen mot Gais i kvalet 1985 där Jocke Sjöström blev hjälte.
Vad är annorlunda på Stadion nu jämfört med då?
Vad är annorlunda på Stadion nu jämfört med då?
– Större publik nu än då är det jag kommer ihåg från de första åren. Har däremot starka minnen från Stadion åren 90-92 när jag var medlem i Blue Saints, stora skillnaden då var ju att vi i klacken stod på Fondläktaren och att derbyn kunde spelas på Stadion, kommer speciellt ihåg vårderbyt mot AIK 1992 innan EM-slutspelet, känns extremt exotiskt idag.
Vilken är den bästa sektionen på Stadion förutom din egen?
– Finns det någon sektion som har sån stark karaktär som F? Ur upplevelse synpunkt såklart M och N.
Vad kommer du sakna mest med Stadion när vi flyttar?
– Läget, historiken, minnena, traditionen, känslan. Det är sorgligt och tungt att flytta, jag känner det mer och mer desto närmre flytten vi kommer men vi få sörja och sen satsa allt på att göra Stockholmsarenan till vår egen och skapa nya minnen, nya traditioner, ny historik.