SÅ MINNS VI STADION. Intervjuserien fortsätter. Nu har det blivit dags för SLO-Lena Gustafson Wiberg att berätta om sina Stadionkänslor.
Namn: Lena Gustafson Wiberg
Ålder: 34
Sektion: Har min plats på E men sitter aldrig där.
Vilka känslor dyker upp i kroppen när du tänker på söndagens match?
– Hela registret om jag ska vara ärlig. Sorg, vemod, tomhet, men även lycka, glädje och tacksamhet över allt jag fått vara med om på Stadion.
Vad innebär Stadion för dig?
– Det är tveklöst den plats där jag haft mina lyckligaste stunder. Det är där jag har spenderat i särklass mest tid senaste åren. Jag har varit mer på Stadion än i lägenheten jag hyr. Det är den platsen som ger mig energi och det är där jag hänger med Djurgårdsfamiljen jag älskar.
Hur kommer din söndag se ut?
– Jag kommer nog att ha varit på Stadion i princip hela natten för att förbereda allt. När jag kommer tillbaka tidig morgon så är det dags att dubbelkolla det sista och stämma av med JK, UCS och Sofialäktaren Tifo att de har allt de behöver. Jag ska göra allt jag kan för att hinna till Humlan och Östra för att kunna krama och prata med så många som möjligt. Innan matchstart så ska jag möta mina föräldrar och visa dem till deras platser. Jag är otroligt glad över att de kommer vara på plats. Mitt fotbollsintresse kan jag tacka dem för och de har alltid stöttat mig i mitt supporterskap och numera även mitt jobb.
Vad är det sista du ska göra innan du lämnar Stadion?
– Jag vill sitta på läktaren med mina favoritmänniskor, jag vill prata minnen och bara njuta av atmosfären.
Bästa minnet tifomässigt?
– Halmstad hemma 2005. ‘Vi har alltid drömt om att spela i blårandigt, spela som i våra drömmar’.
Bästa minnet sportsligt?
– Kvalmatchen var ju en urladdning att minnas. Men jag måste nog ändå säga matchen mot Elfsborg 2005. Guldet var klart och det blev 8-1. 2005 var ett helt galet år. Jag såg alla matcher hemma och borta i Allsvenskan, cupen och Europa. Att avsluta säsongen med dubbla guld var nästan för bra för att vara sant.
Bästa minnet överhuvudtaget?
– Jag har ju förmånen att ha en stor del av min vardag på Stadion. Det finns så många små stunder jag har upplevt där, när jag velat frysa tiden.